Metaller är essentiella för vår värld
Råvaror förbättrar avkastningsprofilen för din portfölj
Råvaror har liten eller ingen korrelation, och ibland till och med ett omvänt samband, med tillgångar som aktier och obligationer. Följaktligen påverkas inte råvaror av en nedgång på aktiemarknaden, och de kan till och med öka i värde under sådana tider. Därför bidrar råvaror med ökad riskdiversifiering i en investeringsportfölj samt stabiliserar avkastningen över tid.
Historiskt har råvaror varit ett effektivt skydd mot monetär inflation
Centralbanker och regeringar ökar ständigt penningmängden (monetär inflation), vilket leder till en devalvering av valutor, som i sin tur resulterar i högre priser. När priserna stiger, ökar också värdet på råvaror, vilket skapar en god investeringsmiljö för råvaruinvesterare. Råvaror skyddar din köpkraft och genererar en god avkastning. Detta gäller särskilt för ädelmetaller som guld och silver, som gjort detta effektivt i över 5000år.
Globala trender som gynnar vissa råvaror
I takt med att den globala ekonomin växer ökar efterfrågan på energi och metaller. Vi ser ett ökat fokus på att elektrifiera vårt samhälle och utveckla fler högteknologiska och grön-teknologiska produkter, vilka kräver ett antal olika metaller. Några exempel är batterier, solpaneler, mikrochips och vindturbiner. Dessa kan inte skapas utan metaller som koppar, litium, silver och sällsynta jordartsmetaller m.fl. Den stigande efterfrågan på dessa råvaror, tillsammans med en minskande tillgång, kommer att leda till betydligt högre metallpriser. Detta scenario ger möjligheter för betydande avkastning för investerare i bolagen som tar fram dessa råvaror.
Våra fonder
AuAg's investeringslösningar är viktiga byggstenar i alla portföljer. De strävar efter att generera positiv långsiktig avkastning med låg korrelation till traditionella investeringsstrategier.
Tillgängliga i Europa
Välj fond, typ av investerare, och land nedan för att se var du kan köpa. Om du inte hittar din plattform, kontakta dem och fråga om de kan ta in våra fonder. Vi vill vara köpbara på alla plattformar i Europa.
It's the Elements
Det periodiska systemet är ett av de viktigaste framgångarna inom vetenskapen, och fångar essensen av kemi och fysik, medicin, geovetenskap och biologi.
1869 anses vara året då Dmitri Mendeleev upptäckte det periodiska systemet. 2019 var 150-årsdagen för det periodiska systemet och har utropats till det "Internationella året för det periodiska systemet (IYPT2019)" av FN:s generalförsamling och UNESCO.
Se markerade grundämnen för att lära dig mer!
Litium är en mjuk silvervit alkalimetall som har flera viktiga industriella användningsområden. Idag används mest litium för att tillverka litiumjonbatterier för elbilar och mobila enheter.
Koppar används inom byggnadskonstruktion, kraftgenerering och kraftöverföring, tillverkning av elektroniska produkter samt tillverkning av industrimaskiner och transportfordon.
Koppar spelar en viktig roll i förnybara energisystem som sol- och vindkraft.
Silver är viktigt i tillverkningen av både solpaneler och elfordon (EV). Silvers ledningsförmåga och korrosionsbeständighet gör det nödvändigt för ledare och elektroder; nästan alla elektriska anslutningar i en elbil använder silver.
Dessutom kommer silver att spela en avgörande roll när 5G-cellulära nätverk byggs ut. Integrerade halvledarkretsar/chips, både i smartphones och fordon, används för att bearbeta de frekvenser som 5G kräver, och kräver silver för att fungera.
Den absolut viktigaste industriella användningen av guld är tillverkningen av korrosionsfria elektriska kontakter i datorer och andra elektriska apparater som mobiltelefoner, TV-apparater och GPS-enheter.
Den globala efterfrågan på platina varierar kraftigt mellan många sektorer. Framför allt används platinametall i autokatalysatorer och smycken, samt för medicinska och industriella ändamål.
Platina används också för att utveckla ny grön vätgasdriven teknik. Denna teknik spelar en viktig roll i koldioxidsnål teknik som kommer att möjliggöra vägen mot nettonollmål globalt.
Palladium utgör en viktig del av de katalysatorer som sitter på alla moderna fordon. Katalysatorer ansvarar för att omvandla över 90 procent av alla skadliga gaser som släpps ut av motorer till mindre skadliga ämnen.
Palladium är också en viktig del av vätgasbränsleceller, en framväxande teknik som helt kan ersätta alla fossilbränslebaserade fordon och till och med övertrumfa elfordon när det gäller miljömässig hållbarhet.
Rhodium används främst i katalysatorer i bilar, där det minskar mängden kväveoxider (NOx) i avgaserna som släpps ut i atmosfären.
Magnesium förbättrar de mekaniska, tillverknings- och svetsegenskaperna hos aluminium när det används som legeringsämne. Dessa legeringar är användbara i flygplans- och bilkonstruktioner.
Magnesium används i produkter som gynnas av låg vikt, t.ex. bilsäten, bagage, bärbara datorer, kameror och elverktyg.
Aluminium är ett viktigt material för energiomställningen eftersom det utgör en väsentlig del av elektrisk infrastruktur, solpaneler och vindkraftverk.
Nickel är en viktig komponent i litiumjonbatterier som används i elfordon. Nickel ger mer energi i batterierna och gör det möjligt för tillverkarna att minska användningen av kobolt, som är dyrare och har en mindre transparent leveranskedja.
Den viktigaste användningen av neodym är i en legering med järn och bor för att tillverka mycket starka permanentmagneter.
Neodymmagneter är det självklara valet vid tillverkning av vindkraftverk på grund av sin styrka och ringa storlek, vilket minskar turbinens vikt avsevärt.
Praseodymium är en mjuk, silverglänsande, formbar och seg metall som uppskattas för sina magnetiska, elektriska, kemiska och optiska egenskaper.
På grund av dess roll i permanentmagneter som används i vindkraftverk har det hävdats att praseodym kommer att bli ett av de viktigaste objekten för geopolitisk konkurrens i en värld som drivs av förnybar energi
Dysprosium används tillsammans med vanadin och andra grundämnen för att tillverka lasermaterial och kommersiell belysning. Det används också i neutronabsorberande styrstavar i kärnreaktorer.
På grund av sin roll i permanentmagneter som används i vindkraftverk har det hävdats att dysprosium kommer att bli ett av de viktigaste objekten för geopolitisk konkurrens i en värld som drivs av förnybar energi.
Järn är en grundläggande del av modern infrastruktur, flitigt använt i byggandet av byggnader, broar och järnvägar på grund av sin robusthet och kostnadseffektivitet. Det är känt för sina magnetiska egenskaper, vilket är nödvändigt i tillverkningen av motorer och generatorer.
Legerat med olika element såsom kol, nickel och krom, blir järn till stål, som uppvisar förbättrad styrka och motståndskraft mot slitage och korrosion. Detta gör stål oumbärligt inom tung industri och fordonsproduktion, och bidrar avsevärt till moderna tekniska framsteg.
Zink används i stor utsträckning inom metallindustrin för att galvanisera stål och järn, vilket ger ett skyddande lager som förhindrar oxidation och korrosion, och därmed avsevärt förlänger dessa metallers livslängd. Processen innebär att basmetallen täcks med ett tunt lager zink, som offerkorroderar istället för den underliggande metallen.
Förutom dess industriella tillämpningar spelar zink en avgörande roll för människors hälsa som ett viktigt spårämne, viktigt för immunfunktion, sårläkning och DNA-syntes. Det är också involverat i funktionen hos över 300 enzymer som underlättar olika biokemiska reaktioner i kroppen.
Bly, med atomnummer 82, är känt för sin höga densitet och utmärkta förmåga att absorbera strålning, vilket gör det till ett föredraget material för skärmning i medicinska bildrum och kärnanläggningar.
Trots att det erbjuder betydande skydd mot strålning är bly giftigt och medför allvarliga hälsorisker, vilket kräver strikta regleringar kring dess användning och avfallshantering för att skydda människors hälsa och miljön.
Tenn är en mjuk, formbar metall som främst används i tillverkningen av brons och som en komponent i olika lödmaterial. Dess låga smältpunkt och formbarhet gör den utmärkt för tillämpningar som kräver metallfogning eller gjutning.
Tenn används också för att belägga andra metaller för att förhindra korrosion, vilket spelar en viktig roll i att bevara integriteten och livslängden hos metallprodukter.
Kobolt är avgörande för tillverkningen av höghållfasta superlegeringar som används i jetmotorer och gasturbiner på grund av dess förmåga att behålla styrkan vid höga temperaturer.
Det är också viktigt i litiumjonbatterier, vilket förbättrar energitäthet och batterilivslängd. Dessutom används kobolt i produktionen av blåa pigment för glas och keramik, vilket tillför estetiskt värde till dessa material.
Uran är en tung metall främst känd för sin roll i produktionen av kärnenergi eftersom den kan upprätthålla en kärnreaktionskedja.
Det används också i tillverkningen av kärnvapen. Urans radioaktiva egenskaper kräver noggrann hantering och strikta regleringar för att säkerställa säkerhet och förhindra miljökontaminering.
Titan är värderat för sin styrka i förhållande till vikten, korrosionsbeständighet och biokompatibilitet, vilket gör det idealiskt för användning inom rymdindustrin, medicinska implantat och marin tillämpning.
Dess förmåga att motstå extrema miljöer utan att korrodera är anledningen till att det används i jetmotorer, rymdfarkoster och havsgående fartyg.
Neodym är en viktig komponent i tillverkningen av kraftfulla permanentmagneter som används i vindturbiner, hårddiskar och elmotorer till fordon.
Dess starka magnetiska egenskaper ökar effektiviteten hos dessa enheter. Neodym används också i produktionen av speciellt glas och lasrar, vilket bidrar till olika tekniska framsteg.
Tellur är ett metalloid känt för sin sällsynthet och används främst inom halvledarindustrin för att tillverka termoelektriska enheter och solceller.
Dess föreningar används också som tillsatser i stål för att förbättra bearbetbarheten. Tellurs unika egenskaper gör det avgörande för framsteg inom förnybar energiteknik.
Scandium är ett sällsynt jordartsmetall som används för att stärka aluminiumlegeringar som används inom rymdindustrin och i sportutrustning.
Det förbättrar egenskaperna hos aluminium, vilket gör legeringen lättare, starkare och mer korrosionsbeständig. Scandium används också i tillverkningen av högintensiva ljus och i vissa typer av lasrar.
Gallium har en låg smältpunkt och används främst inom elektronik för halvledarenheter som integrerade kretsar och dioder.
Det är också en avgörande komponent i LED-teknologi, där det bidrar till att producera ljusstarkt, energieffektivt ljus. Inom medicinska tillämpningar används gallium i termometrar och radioläkemedel.
Iridium är en av de mest korrosionsbeständiga metallerna som finns, vilket gör den mycket värdefull i avancerade tillämpningar som tändstift, smältkärl för arbete vid höga temperaturer och elektroder för medicinska apparater.
Det används också i tillverkningen av speciallegeringar som kan motstå extremt påfrestande miljöförhållanden, särskilt inom rymd- och bilindustrins katalysatorer.
Kisel är avgörande för tekniksektorn, särskilt vid tillverkningen av halvledare och datorkretsar. Dess egenskaper som halvledare gör det till ryggraden i den digitala eran.
Dessutom används kisel i tillverkningen av solpaneler och i syntesen av silikon, ett mångsidigt material som finns i en mängd produkter från medicinska implantat till köksredskap.
Terbium är ett sällsynt jordartsmetall som används främst i gröna fosforer för färg-TV och datorskärmar, vilket förbättrar visningstekniken med levande färger.
Dessutom används terbium i små mängder i speciallegeringar och i utvecklingen av solida enheter, vilket ytterligare bevisar dess betydelse i modern elektronik.